Recension "Marley och jag"

Fin liten drama á la Hollywood. Handlar om hunden Marley såklart. Johh (Owen Wilson) och Jenny (Jennifer Aniston)är gifta och John är orolig att Jenny vill ha barn snart. Dom har nämligen varit gifta ett tag och har nu köpt hus. Han rådfrågar sin vän Sebastian (Eric Dane ifrån Grey´s Anatomy), hans råd är köp en hund. Då har hon någon annan att ta hand om än dig och tanken på barn försvinner. Marley införskaffas. Han får snabbt en central roll i familjen. Detta för att Marley tog den plats i form av att han var olydig och gjorde lite som han behagade. Att han var rädd för åska och ylade och blev utslängd från lydnadskursen hjälpte även det till. Så småningom kom det små barn in i familjen nämligen tre stycken. Marley var lika vild som när han var valp. Det är en söt film som är baserade på boken med samma namn som är hämtad direkt från verkligenheten. Filmen känns inte helt tajt i uppbyggnaden. Tycker att förhållandet "glappar" mellan barnen och föräldrarna. Regissören är så koncentrerad på hunden att barnen nästan glöms bort. Och jag har inga barn själv men jag har inte hört några fall där djuren tar mer plats än barnen i en familj. Och ärligt talat hade jag en sån olydig hund skulle jag nog gå på mer än en hundkurs. Skulle nog ha stalkat Ceaser tills han tog sig an min hund. Känns som att John och Jenny inte riktigt tar hela sitt ansvar som djurägare.
Filmen slutar så klart sorgligt och jag bölade. Såg andra som grät också. Men det är klart att det är lättare till tårar när man har djur och har djuren som har lämnat en. Jennifer Anistons har äntligen fått växa lite som skådis och får här göra en roll som inte bara går ut på att vara rolig. Nej det blir ingen Oscar för den rulle. Men den är sevärd.
Onödig fakta; filmen utspelar sig i Florida vilket är ett lite sidospår när det gäller Hollywoodrullar. Kathleen Turner spelar hundinstruktören, hon har jag både sett naken och träffat. Samma regissör har även gjort "Djävulen bär Prada".
Betyg; 3,5/5