
Jag gick som på nålar på morgonen, bara väntade på att Dennis från verkstan skulle ringa och säga att det avr grönt ljus för mig att komma och hämta Griffin. Vid tio ringde han sedan var jag på väg. Köpte min första sms-biljett. 45 riksdaler för att komma till Griffin. Där stod han och väntade på mig. När jag satte mig i bilen och körde iväg kände jag mig........................hemma. Lyckan var stor denna dag. Och mamma upplyste mig igår om att idag är det precis tre år sedan vi köpte Griffin. Underbar dag! Nu ska jag lära mig att säga bilen och INTE Griffin, men jag skulle ljuga om jag sa att det inte gör ont i hjärtat att förskjuta Griffin/ bilen. Lisa säger att han inte har känslor men jag hävdar att vår blåa plåtlåda visst har känslor. Men nu ska jag växa upp och försöka säga bilen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar