Jag gjorde en intervju till radioprogrammet Cosmos som gick på Sveriges Radio. Sedan passade jag på att fråga lite frågor till mitt examensarbete på gymnasiet. Mitt handlade om vänskap. Kayo sa iaf något om att man var rik om man hade flera vänner för det fanns ju vissa människor som inte hade några vänner alls. Eftersom jag alltid har varit omgiven av goda vänner så började jag se utanför min bubbla som bara kretsade runt mig. Hade aldrig riktigt slagit mig att det fanns människor som inte hade några vänner alls. Sedan den dagen så har jag ALLTID uppskattat alla vackra och underbara vänner som finns i mitt liv. Ni värmer min själ och hjärta och får mig att le. Minnen med er värderar jag högt. Vissa vänner har jag oftare kontakt med, andra träffar jag vid vissa speciella tillfällen. Vilken vår relation än är så uppskattar jag mina vänner :)! Tack för att ni finns i mitt liv!Har träffat Kayo flera gånger efter det men inget har gjort samma intryck på mig som den där första gången när vi träffades.
Kvällens mat som serverades kring kvart i sju intogs med pinnar. Gott med mat!!
Här är min Nallepojke med mig uppe vid grillplatsen som ligger vid mina bebisars gravar.
Här poserar Nalle vid mammas hörna. I bakgrunden ser man grillkåtan men även det vackra blommande fägringen :)!
Maximus och Lisa var också med på promenaden. Så skönt att ha ett långt koppel till Maximus.
När syster kom hem till Käcktjärn så packade vi bilen med alla våra grejor och begav oss till Kallax. Annchalotte skulle åka med SAS och vi med Norwegian. Här ligger Maximus i mammas knä i bilen och bara myser.
Maximus gillar INTE sin väska. Men när han flyger måste han tyvärr vara i den.
Dagens födelsedagspojke och mig!
Maximus och Lisa flyger flygplan :)!
Lisa blev så glad när hon såg denna skylt på Arlanda :)! När vi väl hade landat hämtat bagage och mött syster. Tog vi bilen och skjutsade hem syster till Åsögatan.
Vi var hemma kring midnatt ifrån Svartudden. Jag borstade tänderna och Lisa var i köket och vardagsrummet. Mamma sov i sovrummet och Hasse hade somnat på soffan. Och Nalle myste i vardagsrummet. Helt plötsligt hör jag hur det smäller. Hmmm låter som ett skott som gick av. Fortsätter borsta tänderna samma knall igen. Och det låter väldigt nära. Blir mer övertygad om att det är skottlossning. Men när man är på landet och alla grannar är jägare så bli rman inte lika förvånad som när man hör skottlossning i en storstad. Det fortsätter att smälla. Jag funderar hmmm inga jaktsäsonger är det just nu. Älg och allt annat är ju typ under hösten. Helt plötsligt vill Lisa komma in på toaletten. När hon öppnar dörren till toaletten så hörs ett ENORMT buller och oljud på bron utanför och in väller det med en massa folk. tac och lov var det folk som vi kände. I mörkret i hallen så kan jag urskilja att det är mamma och Hasses vänner, Harriet och Sune från Umeå och min morbror Hasse. Helt plötsligt var det tre stycken goda vänner som gick in med bestämda steg och sjöng Ja må du leva till en Hasse som fortfarande sov. Men han vaknade snabbt. Mamma däremot sov hårdare och missade sången. På några minuter var bordet dukat med tårta och annat. Så klarnade allt! Sune hade haft geväret med sig och avlossat sex skott ifrån vår bro ut över ängen och mot skogsbrynet. Inte undra på att det lät så kraftigt.
Dessa glada människor hade sträckkört ifrån Umeå för denna underbara uppvaktning. En liten sträcka på cirka 25 mil.
Maximus gillade läget under mammas fot och stol. Till vår förvåning så begav sig Harrieth, Sune och Hasse tillbaka till Umeå efter tårtan och uppvaktningen som varade i 90 minuter cirka. Vi gick och lade oss och kände att detta var ett minne som kommer att hänga med ett tag.
Vår partykamera är lite trasig så därför är bilden på Eva och Aron lite suddig. För mycket party helt enkelt för partykameran. Men man ser helt klart hans coola lugg. Och att mamma Eva har valt en nästan snorgrön pyjamas. Jag tror att det där med att tjejer som har fött barn får något i kroppen under graviditeten som gör att dom helt plötsligt tycer att snorgult och snorgrönt är snyggt. Som bekant har jag ju inte genomgått någon graviditet och tycker bestämt inte alls om denna färg iaf på kläder. Eller så är det något som tillverkarna av bebiskläder gör för att hypnotisera dessa småbarnsmammor . Jag vet inte.......
Maria och Jon har en Fatboy, den fick jag sitta i, 2000-talets saccosäck. Mitt minne drog sig snabbt tillbaka till min saccosäck. Min var vit och fin :). Den hade jag stor glädje av. När vi flyttar till något större vill jag ha en Fatboy. Lisa vill inte. Ska deala lite där. Hursomhaver är man så sned i ryggen och skulderbladen som jag är så är en möbel av denna karaktär det bästa. För den formar sig ju efter min rygg. Så gjorde även min underbara vattensäng. En sån vill Lisa inte heller ha. Hmmm hon skulle prova vara sne i ryggen, 45 grader närmare bestämt när det var som värst.
Maximus hjälpte till.
Men han hade även tid att ta paus och posera för kameran.
Tycker tårtan ser fantastisk god och inbjudande idag med :)!
Sedan fixade Lisa ihop Hasses öltapp som han fick av oss. Detta gjorde Lisa med stängda ögon och en Hasse på vardera sidan av sig.
Lite av Hasses presenter. Kan ni se en viss Maximus till höger i bild. Hmm undrar vad han luktar på nere i vasen?
Födelesedagsbarnet med festen yngsta gäst 
