Fettisdag

MUMS jag älskar semlor. Och ifjol var det ingen rolig fettisdag. Jag låg inne på infektionskliniken på Huddinge. Inget smakade då. Inte ens semla, sushi, frukt, coca-cola eller MAX. Ja ni måste förstå hur illa det var då. Men nu var det inga fel på smaklökarna eller aptiten. Min semla smällte i munnen. Första gången någonsin en semla har blivit så fylld med mjölk. Jag äter ju såklart på gammalt hederligt sätt "Het vägg". Mjölken var slut i tallriken helt uppslukad utav min semla. Så här underbar såg mig semla ut :)!

Underbara nyheter!

Kronprinsessan och Daniel Westling var fnittriga på denna film. Jag kom tyvärr ej in på www.royalcourt.se sidan har för många besökare just nu. Men snällt och mådernt har Hovstaterna gjort en kanal på youtube där man kan hitta samma film.

Mys med Nalle

Efter middagen gick Nalle och jag ut. Vi plumsade i den djupa snön upp till Selmas och Luddes grav vid grillplatsen. Snön bara "rann" av en. Inge blötsnö, inte mjuk snö. Utan det var som små små kulor som bara rann iväg. Lite svårt att få fram gravstenen. För "snökulorna" bara "rann tillbaka. Fick till sist fram stenen och satte dit ett gravljus :). Det är ett sådant lugn däruppe, vinter som sommar. Hasse har gjort det så fint :)!

Sedan blev det bus för Nalle och mig. Jag kastade och han hämtade. Hasse har kört upp gångar med snöslungan som man kan gömma sig i. Så härligt att få lite kvalitetstid med min bebis :)! Saknar han verkligen i massor.

I år fyller han tolv år. Jag är så väldigt glad att han är så pigg vid denna ålder. Han leker och busar som en valp. Har man Maximus med sig upp så är han svartsjuk på han. Det skulle jag också ha varit. Han är verkligen barnet i familjen särskilt nu sedan Selma gick bort. Bara bra att han blir bortskämd tycker jag :)!Här pustar han ut på bron innan vi gick in. Bandaget har han för han får såna där knölar/tumörer som han slickar på så att dom aldrig läker. Det är viss något som äldre vovvar får :(.

Bebis Aron

Eva och Fled fick ju sin allra första bebis sista januari. Så ett besök hos Blomskan var ju bara ett MÅSTE. Har insett att får man inga egna barn så måste man ju ta tillvara på när ens vänner får små minimänniskor. Jag anlände kring elva på morgonen. Han var liten den lilla killen. Sussade på en kudde och gjorde inte många ljud ifrån sig under dom fyra timmar jag var där. Eva och jag pratade oavbrutet under denna stund. Trevligt att komma ikapp, vi ses ju inte så ofta numer.
Lillkillen heter Aron och han är verkligen liten. Eva berättade om förlossningen, verkade som en dröm tyckte i alla fall jag som har noll erfarenhet på området.

Han var så liten att haklappen Lisa och jag köpt till han var typ lika stor som han själv. Hmmm tanten på NKbarn hade alltså noll koll. Hon sa att den skulle passa en liten kille om någon månad. Aron får be mamma lägga haklappen längst bak i garderoben och sedan ta fram den när han fyller två eller tre. I början på juni ska Lisa och jag upp till Piteå. Då ska jag göra ett uppföljningsbesök och se hur mycket han har växt.

Pite runt

Mamma fick en stor åttakantig låa från Lush i julklapp med typ 40 olika badprylar i. Så det var lite som julafton att få välja och vraka i den. Valde sedan denna lite badbomb. Badade sedan i deras jacuzzi någon timma eller så, underbart!!
Idag var mamma och jag på stan. Oj vad det skulle inhandlas och göras grejer som jag inte hade en aning om . Hasse hade beställt en skrivare. Jag brukar vilja kolla olika tester på nätet osv och läsa på om en produkt. Men hä funk lixom it så op i Käckis. Där köper man det bara. Sagt och gjort, det blev en HP ifrån Clas Ohlsons. Mamma bjöd på fika i nya gallerian, mycket trevligt. Medan mamma handlade på COOP drog jag en snabbis till Pite Havsbad och köpte mammas försenade present= presentkort på deras SPA. När jag gick ut genom dessa dörrar tog jag en tur längs memorylane. Kom att tänka på alla fester man har haft på detta hotell, alla brandlarm som har gått. Alla trevliga vänner man hade då har jag fortfarande kvar idag. Men idag har jag och mina vänner dragit på oss på några vuxenpoäng. Såsom förlovningar, giftermål,barn, BRF- och huslån och andra serious commitments. Borta är dom dagar då man festade till tidiga morgonen på Pite Havsbad i fel hotellrum.

Så här glad var Hasse över sin nya skrivare. Han är så nöjd Hasse, med allt. Mamma och jag hade nog kunnat komma hem med vad som helst nästan. Det enda som var fel på den gamla skrivaren var att den lät för mycket. Värsta lyxproblemet!

Till middag så lagade jag en tortillatårta. Jag tycker ju om att diska inte laga mat. Men nu ville jag att mamma och Hasse skulle prova denna enkla lilla rätt. Mamma tyckte väldigt mycket om den. Men tyvärr så var det lite väl mycket grönsaker för Hasses del. Och vad kan jag säga om min prinsessa i Stockholm. Hon har dragit på sig en någon kräksjuka och har kräkts 20 gånger under natten, hilfe!!!!

Hurra hurra det är min mammas födelsedag idag!

Så kom vi till Käckis! Hasse åkte direkt till jobbet så mamma och jag myste på hemma med Nalle. Hasse var tillbaka kring fyra-tiden med en stor härligt rosa bukett till mamma. Sedan åt vi en härligt hemlagad middag. Sedan sov jag i två timmar, hade ju inte sovit på tåget. Först är man sen i flera timmar och sedan somnar jag pga trötthet. Jag som skulle fira min mammas födelsedag på plats och i vaket tillstånd. Det var inga glada miner mamma och Hasse hade när jag berättade att jag bara skulle stanna tills på torsdag. Men sen blev det tårta som jag dekorerade, som vanligt :)! Sedan satt vi och pratade till sena timman. Denna bild är tagen för två år sedan då mamma firade sin födelsedag i Stockholm.

Tågresa

Nej jag flyger ju inte själv. Så det är ju tuff tuff tåget som gäller. Vaknade tidigt på morgonen, typ 4. Andades ut och såg stora vita moln formas utav min andedräkt. YES det var kallt. Vi stod stilla. Försökte somna om, trodde vi var i Vännäs. Det blev inte varmare, började fippla med termostaten. Det hjälpte inte det var och förblev fruktansvärt kallt. Och alla som har något slags stålaktigt inopererat i ryggen vet precis hur det är när det blir kallt. Man spänner sig ännu mer och det är precis som att detta kirugiska stål blir till is inne i ens kropp. Nej det är ingen trevlig upplevelse men det händer väldigt ofta. Kring 8.00 tiden hade vi börjat rulla igen. Fick nys om att vi var ordentlig försenade, FEM TIMMAR!!! Det hade varit rälsbrott. 30 graders kyla fick t om denna räls att gå sönder. Och innan dom fick tag på svetsare som pulsade ut i skogen mitt i natten och fixade detta så hann ju klockan ticka några extra timmar. Lite ledsen blev jag, då jag enkomt åkt upp för att fira mamma på Hennes dag. Annars hade jag ju lika gärna kunnat åka en annan dag en annan vecka. Fick låna konduktörens telefon och ringa mamma och berätta om förseningen. För 3 har ju naturligtvis ingen täckning......

Så här kallt var det på insidan av tåget, BRRRRR.

Inte för att jag dricker men det är halt ändå.

Nu var det inte så mycket snö, men det har varit värre. Har något barndomsminne när jag åkte med mamma och pappa på vintern och skulle gå mellan vagnarna. Ja nog kände jag mig liten då som fortfarande har minnen om dessa vagnar fortfarande.

Från Vännäs blev vi ännu mer försenade för maten var sen. Hmm dom hade ju bara vetat om i fem timmar att vi skulle behöva extra mat. Men hur lång tid kan det ta att fixa fram lite rostbiff och potatissallad?

Ja vissa kan det är med fest på ett tåg till norrland en tisdagkväll i februari!!!! Hasse, världens bästa bonuspappa hämtade mig i Älvsbyn :)!

Pite here I come!

Lisa kom hem vid fem. Hon bokade biljetter till mig med Norrlandståget, tur och retur. Yes ska få se min älskade mor på denna födelsedag med. Jag packade min lilla Eastpaktrolley. Och Lisa laddade Ipoden med lite tv och sånt :). 20:42 rullade tåget iväg med mig. Lisa stod på perrongen och vinkade av mig. Jag hatar verkligen avsked. Vet att jag kommer att se henne på fredag men ändå. Säga hejdå har aldirg varit min grej. Jag hade överslafen i en sovvagn. Vilket betyder att det är tre sängar och jag hade valt en damkupé. Hmmm tjejen som låg nederst hade redan gått och lagt sig. Och som skulle äta middag innan det var sovdags. Restaurangen var ingen restaurang det var en bistro. Alltså fanns det varken bord eller stolar utan bara en liten bänk som var 15 centimeter bred. När jag stod där och åt min uppvärmda wrappizza så passerade det 150 människor. Vid samma bänk stod kvinnan som sov i slafen under mig och drack en öl. Hon tyckte den här platsen var än mer olustig än vad jag tyckte. Men konduktören sa att det fanns plats att sitta inne i kupén där dom med djur åker. Vi sprang dit in! Det fanns en fin svart hund som hette Astrid och var 18 månader där. Hennes matte pratade vi med. Kom i säng kring tolv.

Hos veterinären

Maximus var inte förtjust i att ta på sig kopplet och dra till Bagarmossen. Han var ju så glad att bara vara hemma. Men han älskar ju att åka bil. GPS:en fick inte in några satellitsignaler så jag fick gissa mig fram till Bagarmossens djursjukhus. Den gissningen tog en kvart :)! I väntrummet fanns det en hundavdelning och en kattavdelningen. Maximus tyckte det var spännande och nosade omkring där och var som vanligt nyfiken. Personalen var jättetrevlig. Både djursjukvårdare och veterinären sköljde beröm över Maximus :)! Ingen gladare än jag. Det var allt mellan att han var fint byggd till att han var framåt och nyfiken. Knölen hade ju blivit hälften så stor som igår. Så veterinären sa att hon inte visste vad det var och att vi skulle hålla koll på det. Underbart att det är kollat på utav proffs. Nu kan man inte göra mer än så.Dessa undersökningsbord är ju fyllda med så många olika dofter. Notan för detta 620 kronor. Men nu vet vi att det är ok. Bagarmossen vill jag till igen otroligt trevlig personal här. Anmälde även vårt intresse till blodbanken för katter. Men Maximus vägde 4 hg för lite. Får se om dom hör av sig.

Veterinär och norrlandsresa

Imorgon fyller mamma år. Har inte bestämt om jag skall åka upp än. Men det är endast en av mammas födelsedagar som jag inte firat med henne. Det var den gången hon drog till Kanarieholmarna. Jag är ju en tjej som håller på traditionerna.
Maximus knöl skall undersökas. Fick tid klockan 14.00 på Djursjukhuset i Bagarmossen. Måste förlänga hyrbilen tills dess och tvätta osv. Vill ha det här med Maximus knöl ut ur världen så fort som möjligt. Vill bara veta att han mår bra :)!

Hämtning av Maximus

Vaknade tidigt. Hertz hade inte svarat på min hyrbilsförfrågan. Fick efter en kort stund tag på en Volvo S40 på Östermalm. Jag skyndade mig dit. När jag stod och väntade på bilen. Hör jag klappret av hästhovar. Jag vänder mig om och ser Hovstallet komma med tre vagnar körandes. Alla kuskar var fint klädda med pälsmössa och fina kappor. Så dom måste ha varit på något kungligt uppdrag :)! Körde sedan snabbt hem och hämtade Lisa. Knasig växellåda S40 har och naturligtvis var bilen silverfärgad. Silverfärgade bilar finns det alldeles för många av.
Det var en ren fröjd att se Maximus. Han pratade och pratade när vi kom. Och han pussade mig flera gånger. Han hade uppfört sig exemplariskt. Han hade varit väldigt sällskaplig :)!
Efter att vi hämtat vår prins åkte vi till Maximus favoritaffär i Kungens Kurva. All personal blev som vanligt glada av att se han. Det är inte första gången dom bjuder Maximus på godis som han inte vill ha. Vi har inte gjort han så kräsen.
Sedan blev det storhandling på COOP Västberga. Har inte varit här sedan innan jul. Detta är ju något man bara gör med Griffin. Men men nu är han sjuk.
Maximus sov sött och lungt i bilen medan vi handlade. Smidigt att fylla på med mat hemma. Det behövdes verkligen en storhandling.
Tyvärr upptäckte Lisa en stor knöl på Maximus nacke. Den var en halv centimenter i diameter och hade inge hår på sig. Ja alltid är det något. Det blev en kväll hemma med hela familjen :)!

Flygplatsen och resan hem.

Så tog vi tåget ut till Flygplatsen. Smidigt ett stopp som tog mindre än tio minuter. I ett tåg som såg ut att komma ifrån WWII. Jag kommer ihåg sist jag var på denna flygplats var i sällskap med Peter, Linda och Marlene. Peter, Linda och jag hade då bilat runt i Frankrike, Schweiz och Italien. Eller vad ska man säga jag hade skjutsat dom runt i dessa länder under cirka tio dagar. För det var ju bara jag som hade körkort. Då var man ung. Detta hade jag inte gjort idag. Innan vi flög hem den gången så åt Peter spagetti och köttfärssås. Tallriken som detta serverades på såg ut att komma ifrån 60-talet och hade texten Geneva Airport. Helst plötsligt gör Peter en liten förvånande manöver. Tallriken åker ner i hans väskan. Och följer med hela vägen hem till Umeå. Och vad jag vet nu så har han lämnat tallriken i en studentkorridor i Umeå. Jag skulle faktiskt inte ha något emot att ha den hemma. Det skulle vara en riktig souvenir det :)!Jag tror att dessa vodkaflaskor förföljer mig. Men visst är det fint med bling bling :)! Flygplatsen omgår för tillfället en stor förändring och höll på att byggas ut. Shoppingen var ingen höjdare. Det som var bra var att killen vid incheckningen hade meddelat oss när Lisa sa att jag var klaustrofobisk att det inte skulle bli mycket folk på planet.

Min efterrätt, en väldigt trevlig historia fylld av luftig choklad.

Lisa är ju inte så intresserad i choklad som jag är. Så för henne blev det en äppelkaka.

Lisa i egna tankar i sin egna värld långt långt borta från oss andra....

Det blev suddigt för det blåste så mycket. Pratade även med mamma här.

Bussen som tog oss ut till flygplanet. Jag kan säga att denna transferbuss rymde alla som skulle med planet. Vi var max 20 stycken. Min klaustrofobi var inte alls närvarande under denna flygning.

Maten var helt ok och ett superbra avbrott på annars en lång och tråkig flygning. Alla avbrott gör ju att mina tankar på eventuell instängdhet och flygrädsla hamnar längre bort. Thomas Cook var ett trevligt flygbolag. På Arlanda träffar vi samma man som vi snackade med på vägen ner. Han och hans fru hade åkt skidor på en annan alptopp än den vi var på. Ringde till TOP CAB som hade en bil till oss inom fem minuter. Så var vi hemma cirka ett på natten. Så var denna underbara resa till ändå. Vi kommer inte att vänta så här länge tills vi åker någonstans nästa gång.

Alla Hjärtans Dag i Geneve!

Tror det snart är tio år sedan jag var här sist. Då i ett helt annat sällskap.
Alla Hjärtans Dag i Geneve. Romantiskt att vara i en huvudstad i Europa. Hmmm om det inte var för kylan. Det var kyligt och solen lyste med sin frånvaro. Det första jag såg var Starbucks. Å jag gillar Starbucks. Typ enda gången jag dricker kaffe är då. Men jag fick en dyr läxa i november när vi flög hem från Köpenhamn. Då hade jag slurpat någon god lattehistoria och vips så blev min Sobril till en ovän och inte den hjälpande vän den brukar vara. Så jag gick förbi Starbucks.Så här såg det ut på centralstationen dagen till ära. Det är så roligt att se när folk inhandlar eller gör en kärleksfull handling för en annan person. Underbart med kärlek i luften. Det är en sån otroligt stor kontrast jämfört med allt hemskt man ser på tv. Jag bryr mig inte om att det är handlarnas dag och det må så vara men det är ju klart att den sprider varma tankar och känslor omkring sig och förhoppningsvis blir det ringar på vattnet och sedan blir världen lite mer snäll :)!
Mat, vi skulle äta mat. Hmmm vilken besvikelse. Vi dömde boken efter omslaget. Ja jag är fördomsfull, tyvärr. Restaurangen hade bra läge såg bra ut utifrån. Men maten, inte bra. Det var bränt och smaklöst. Jag längtade efter Lisas matlagning när vi satt där. Efter att ha ätit femrätters på en otroligt fin restaurang där servitörerna hade fint kammat hår så var denna restaurangupplevelse en katastrof. Vi skulle ha tagit pizzerian på hörnet.
När vi sitter och äter kommer det en spårvagn förbi med som är"MAMMA MIA" -strajpat. Hejja Sverige!Bild på oss på restaurangen. Egentligen är jag lika smal i ansiktet som Lisa är. Det är bara det där underbara cortisonet (=livsnödvändigt för mig) som gör att mina kinder är lite större. Ett sk moonface. Efter maten drog vi en reva förbi kyrkan. Här står Lisa i en klassisk tantpose= händerna knäppta framme på magen. Ahem hon säger att det är för att det var kallt. Jag är säker på att det finns en mer ungdomlig pose när det gäller kyla.

Inne i kyrkan fanns det tid för eftertanke. Det är en oas att vara i en kyrka. Mina tankar gick mycket till mormor som ej finns här på jorden längre och till min moster. Vi bad våra böner och njöt av lugnet som denna stora kyrka bjöd på. Långt inne i en liten del av kyrkan var det ett barndop som pågick. När man befinner sig i kyrkor som dessa så tänker jag såklart på hur vårt bröllop ska se ut. Spännande.

På väg tillbaka till stationen ser vi en soptunna som brinner. Det var antagligen en knasig person som hade slängt en sån där hemsk ciggarett där i.

Ett populärt transportmedel här i Schweiz var scoter, vespa och andra dylika två-hjulade fordon. Eftersom det var så kallt drog dom på sig typ ett förkläde av galon för att skydda sig mot kylan. Brrr jag längtar efter varma Griffin :)! Mot flygplatsen!

Avresedag

Hmm inte mycket sömn. Det är så tragiskt när det är så. Man blir ju trött. Hade packat mitt och gick ner till frukosten. Detta var endast ett utav borden på frukostbuffén. Idag fick jag endast i mig ett glas juice och en croissant. Andra dagar har jag ätit ägg, baguette med ost och marmelad mums.

Var uppe på rummet en sista gången för att leta min älskade strumpa som hade försvunnit. En speciell strumpa som faktiskt har mitt smeknamn på sig. Men hittade tyvärr inte alls strumpan = sorg.

Så här såg bussen ut som tog oss från Alpe s'Huez till Grenoble. 8.20 gick bussen och det var många som skulle med. Lisa hade preparerat sig med åksjukepiller och stödkragen. Det var ju trots allt 21 svängar innan vi var nere på "marken" igen. Men det gick bra för Lisa. Idag började sportlovet i Frankrike så det var FULLT med bilar i vår motsatta riktning. Tur att vi inte behövde sitta i den bilkön. Väl i Grenoble på stationen var det ett myller utav fransoser som alla skulle på semester samtidigt. Lisa köpte biljetter till Geneve för oss. Hon snackar ju franska trots allt.

Lite trött efter att ha tagit åksjukepiller, åkt buss med whiplashen, stigit upp tre timmar innan sin vanlig tid och ta hand om ett stycke fästmö så var Lisa så här pigg när hon la vykorten på låddan vid Grenoble station. Det ser verkligen ut som att hon ser i kors med sina ögon.

Så drog vi till Geneve. Den tågturen tog en några timmar. Måste säga att det var en brud från Holland som vart på skidsemester. Hon hade en STOR hård resväska, snowboard i snowboardväska. Hon hade klivit på tåget tidigt. Satt resväska och snowboard så att dessa tog upp två sittplatser. Själv hade hon fläkt ut sig över två andra sittplatser och satt och ugglade bakom sina gigantiska solbrillor, i hopp om att ingen skulle se henne. Men klart att det blir problem när tåget är överfyllt med folk. Så det kom en fransk konduktör och skällde på henne. Så jag roade mig med att följa den situationen. Det var iaf en fransk kille i 40-års åldern som satte sig bredvid henne och började snacka med killen som satt bredvid han på andra sidan gången. Och ja han snackade oavbrutet till han gick av tåget tre timmar senare.

En halvtimma innan Geneve stiger tullen på och sätter sig bredvid oss. Ja Schweiz vill inte ha in vad somhelst i landet. När vi kom till tågstationen i Geneve så gick vi genom tullen och där stoppade dom några tjejer som var yngre än oss. Mest för att ha något att göra kändes det som.

Vykortsskrivning

Efter middagen så blev det lite vykortsskrivning i hotellbaren. Gillar verkligen bardisken i krossat glas och alla Solitärspelen som står där. Lisa har fått lite färg på sina kinder. Om man tittar noga ser man hennes fräknar med. Men det är ju såklart in real life.

Snyggaste vykorten hade vi ju gjort själva. Underbart att ÄNTLIGEN får man vara med själv på vykort. Hoppas att man springer på fler av dessa automater :)!

Sista middagen

Så var det dags för den sista middagen. Både sorgligt och lite roligt. Sorgligt för det har varit kul att prova dessa läckra rätter. Roligt för att nu ska vi bli lite mer fit.

En liten sellerisoppa till förrätt. Klockan var kvart över nio när vi började med middagen.

Snygg uppläggning med rått kött. Parmesanen satt som en smäck ovanpå allt detta.

En av mina favoriter, fisk. Inte så tungt i magen men ack så gott.

Åsså ost ost ost. Hoppar över getosten. Har fortfarande inte hittat någon getost som jag gillar.

Åtta minuter över elva började Lisa med efterrätten. Hon är ganska neutral i sin reaktion. Tror att det är ögonblicket när hon bestämmer sig för om hon gillar det eller inte.

Det blev klart godkänt för detta bakverk. Och upplägget var också helt ok.

Kyrkan och min snöängel

När vi gick ifrån Les Bergers så mötte vi vår städerska. Hon är verkligen trevlig :). Hon har bäddat vår säng och dammsugit vårt rum varje dag. Konstigt nog luktar det alltid herrparfym näv i kommer hem till rummet ändå. Lisa gillar kyrkor. Liftvakten i liften som vi åkte på morgonen tipsade oss om att gå och kolla in kyrkan. Den ser fantastisk ut från utsidan. Och insidan var underbar. Så här såg orgeln ut. Som en stor hand.

Maria och Josef och Jesubarnet var avsnidade i vackert mörkt trä.

Kyrkan var stor och rund. Och runt om på väggarna fanns det vackra fina glasmålningar ifrån bibeln.

Vigvatten som vi hittade i källaren :).

Jag i mina nya snygga täckbrallor :)! Dom är helt fullkomliga. Jag som aldrig hittar kläder har bott i dessa byxor varje dag. Tycker att dom uppfyller dom estetiska kraven såväl som dom praktiska! Heja Peak Perfomance haha!

Lisa på det lokala Casinot. Första gången jag såg skylten tänkte jag "Waov vi har ett casino så nära". Hmmm det visade sig vara falsk marknadsföring. Innaför dörrarna var det inget casino. Ingen röd matta, inga pokerbord, inga black jack bord. Utan det var ett snabbköp. Hmm kan ju säga att det gjorde vistelsen billigare. Köpte någon cola där men det var allt.Det var fredag eftermiddag och det hade börjat skymma. Om drygt tolv timmar skulle vi lämna alperna. Och fortfarande hade jag inte hittat ett perfekt ställe för min snöängel. Så jag hittade en liten parkeringsplats inte alls långt ifrån vårt hotell. Så här snygg blev min ängel :)!

En meter från min snöängel fanns den skylt. Som betyder typ "du dör om du tar på dessa grejer". Tog inte på dessa grejer, livet är mig kärt :)!

Vårt enkla men acks så trevliga hotellrum. Kan tillägga att min datakabel som gör att det kommer el till datorn är av. Måste fixa när jag komemr hem till Svedala.