Jag har bävat och mått fysiskt och psykiskt dåligt i en vecka. Allt för att jag ska flyga. Fick några mysiga tabletter av doktorn. På flygplatsen var Shirley Clamp..................knasigt att inte hon var på Pride i år. Och knasigt att jag inte stegade fram och gav henne en komplimang för duetten hon gör på Sonja Aldens nya album. Men men det gjorde jag inte..............annars tycker jag att har man något positivt att säga så ska man säga det.
Sedan stötte jag ihop med min gamla pingistränare Stefan. Han hade just kommit till Stockholm för att se Norah Jones med sin dotter.
Hursomhaver flygningen!!! Min doktor var så vänlig och skrev ut lite piller till mig. Piller som jag har varit skeptisk mot...........men vi kunde inte komma på något bättre än dessa. Har inte flygit på över fem år så ängslan, rädslan att få ett hysteriskt anfall av klaustrofobi i luften typ ovanför Sundsvall.............ja alla dessa känslor var på topp. Men tänka sig att allt funkade! JIPPIE!! Ingen lyckligare än jag :)!
Blev hämtade utav Hasse på Kallax. Känslan utav att jag hade flygit och t om sovit var UTOPISKT. Det var som en dröm som inte hade hänt men som faktiskt hade hänt.
Efter en snabb paus i Käcktjärn så fick vi låna Nisse och Lisa körde. Kosan styrde vi mot Finnträsk. Nu skulle det bli verklighet. Vi, Lisa och jag skulle hämta kattungen som skulle bli vår. Vi hade tagit beslutet att en kattunge passade perfekt i våra liv, att det var perfekt med det ansvar och uppoffring som det innebär med en ny individ. Min älskade Selma som var tvungen att avlivas tidigare i sommar, hon var två veckor ifrån att få fira sin tio års dag. Så mina tankar gick så här.................vi binder upp oss iaf i TIO år! Vi tar ansvar för ett litet liv som vi ska se till mår bra rätt mat, kärlek och allt annat viktigt.
Var i Finnträsk i nästan 45 minuter.......hade ju liiite tidspress tyvärr :(.
Fick för första gången träffa vår blivande bebis mamma Johanna, en kelig tjej på tre år. Mys och Johanna hittade varandra ganska snabbt. Vår blivande bebis fick en sista mysstund med sin mamma i korgen, blev t om diad. bebis hade inte diat på flera dagar.

Jag fick bära bebisen ut i bilen..........och hon/han skrek lite.........usch vad hemskt man kände sig. Ta något så litet ifrån sin mamma, sitt hem, sina syskon och hela sin trygghet. Hemsk jag kände mig.
Hemma i Käckis gjorde vi en snabb förvandling till bröllopsgäster åsså drog vi till Gläntan. Kom dit cirkus 15:45. Inbjudan sa 15:00........men vigseln skulle vara 16:00. Så vi hade 15 minuter till godo.........................till vigseln alltså.
Dagens brudpar var Johanna och Marcus. Johanna som jag har känt i 20 år nu i höst. Tänka sig att det är 20 år sedan hon stegade in klassrummet som nykomling i femman. Helt knasigt roligt vi har haft under dessa år. Vi har läst Starlet på Johannas förrådstak, vi har varit på bilsemester med Johannas pappa i två veckor när vi var 13 år. Jobbat ihop har vi med..............har nog oäven haft Johanna som chef. Och allt annat roligt som vi har gjort ihop. Nu förtiden har vi mest softa samtal via telefon eller över Johanna och Marcus köksbord ute på Ekerö.
Och Marcus som stod brudgum för dagen är en kille Johanna blev kär i för snart sex år sedan. En soft kille som har lockat fram och bejakat många av Johannas softa sidor. Dom är superba för varandra. Och Marcus har en ganska så rolig humor med.

Så här söta var dom :)!